Pappa bloggar,
7 April
Idag hade vi bestämt att möta våren på riktigt.
Och i Seoul gör man det med promenad och/eller picknick på Yeoido, den ö i Han-floden där bl.a. parlamentet och flertal stora parker huserar.
Kombinationen av närhet till beslutsfattarna samt stora ytor att samlas på har traditionellt gjort Yeoido till platsen för stora demonstrationer och kravaller. Numera går det ofta lugnt tillväga och idag syntes inga demonstrationer. Likafullt satt minst ett hundratal kravallpoliser i sömnig beredskap i sina bussar i kvarteren runt parlamentsbyggnaderna - man vet ju aldrig... Men i övrigt dominerade idag vår-flanörerna.
Första "måltiden" ute idag blev en lyxig glassportion av märket Häagen-Dazs. De fem glasstrutarna kostade bra mycket mer än vad en mättande standardmåltid sista veckan kostat oss. Men skall nu vårens ankomst firas så skall den.
Idag gick knappast att behålla jackorna på. Härligt ljummet i luften - säkert närmare 20 grader när solen stod som högst, och så gott som vindstilla. Seoul-borna var ute i tusental och bara njöt av vädret.
Och pricken över i (och huvudmålet för de flestas promenader) var givetvis de berömda raderna av körsbärsträd, som nu på väg mot full blomning skapade en skir rosa inramning av parker och promenadstråk. Möjligen var vi ännu någon dag för tidigt ute, men prakten var ändå hänförande.
Kontrasten blev stor mot trängseln nere i tunnelbanan in mot stadskärnan igen. Men tacknämligt svalt kändes ändå därnere och det var väl första dagen vi faktiskt frivilligt drog oss in mot skuggorna när solen börjat gassa väl hårt mot våra nordiska blekansikten.
Efter en Bulgogi-lunch i utkanten av Namdaemuns marknadskvarter gick vi skiljda vägar. Rebecka, Lovisa och Maja för shopping i Namdaemun/Myongdong, medan Mats och Hugo gav sig iväg ner mot Yongsan och de gigantiska elektronikmarknaderna där.
Hugo inledde dock med att slå till på en tennis racket modell Babolat/Nadal. Pris c:a 1300kr, ca hälften mot hemma.
Elektronikmarknaderna hade vi hört talas om men det var ändå svårt att tro det innan vi såg det med egna ögon: Ett antal kvarter med varuhus stora som Ikea - enbart fyllda med elektronikprylar. En våning bara datorer, en våning bara mobiltelefoner, en med kameror i ändlösa rader, en med bara nätverkstillbehör, en med bara verktyg osv osv. Och sedan likadant i nästa varuhus. Och även de lite ruffigare kvarteren bakom uppdelade på liknande sätt. En gata med bara lampbutiker, en med bara verktyg, en med bara kökselektronik... Med andra ord ett veritabelt eldorado för vilken prylgalning som helst.
Många timmar senare var vi åter tillsammans på vårt Guesthouse igen, och visade våra inköp för varandra.
Kvällen avslutades med Pizza (!) som omväxling, från en hämtbutik i kvarteren nedanför.
Dagens märkligaste händelse var ändå mötet med Ok-kyong.
Anders K var en kursare till Rebecka och Mats för 20 år sedan. Anders träffade Ok-kyong i Korea, gifte sig senare och de har bott i såväl Stockholm som London, men det var många år sedan vi senast hade kontakt. Så visar det sig att de nu bor i Seoul, bara några t-banestationer från vårt Guesthouse. Men att vi bland stadens över 10 miljoner invånare, skulle stöta ihop just här på "vår" station, och just idag... Sannolikheten måste vara i det närmaste obefintlig. Dags att börja köpa trisslotter...?
Idag hade vi bestämt att möta våren på riktigt.
Och i Seoul gör man det med promenad och/eller picknick på Yeoido, den ö i Han-floden där bl.a. parlamentet och flertal stora parker huserar.
Kombinationen av närhet till beslutsfattarna samt stora ytor att samlas på har traditionellt gjort Yeoido till platsen för stora demonstrationer och kravaller. Numera går det ofta lugnt tillväga och idag syntes inga demonstrationer. Likafullt satt minst ett hundratal kravallpoliser i sömnig beredskap i sina bussar i kvarteren runt parlamentsbyggnaderna - man vet ju aldrig... Men i övrigt dominerade idag vår-flanörerna.
Första "måltiden" ute idag blev en lyxig glassportion av märket Häagen-Dazs. De fem glasstrutarna kostade bra mycket mer än vad en mättande standardmåltid sista veckan kostat oss. Men skall nu vårens ankomst firas så skall den.
Idag gick knappast att behålla jackorna på. Härligt ljummet i luften - säkert närmare 20 grader när solen stod som högst, och så gott som vindstilla. Seoul-borna var ute i tusental och bara njöt av vädret.
Och pricken över i (och huvudmålet för de flestas promenader) var givetvis de berömda raderna av körsbärsträd, som nu på väg mot full blomning skapade en skir rosa inramning av parker och promenadstråk. Möjligen var vi ännu någon dag för tidigt ute, men prakten var ändå hänförande.
Kontrasten blev stor mot trängseln nere i tunnelbanan in mot stadskärnan igen. Men tacknämligt svalt kändes ändå därnere och det var väl första dagen vi faktiskt frivilligt drog oss in mot skuggorna när solen börjat gassa väl hårt mot våra nordiska blekansikten.
Efter en Bulgogi-lunch i utkanten av Namdaemuns marknadskvarter gick vi skiljda vägar. Rebecka, Lovisa och Maja för shopping i Namdaemun/Myongdong, medan Mats och Hugo gav sig iväg ner mot Yongsan och de gigantiska elektronikmarknaderna där.
Hugo inledde dock med att slå till på en tennis racket modell Babolat/Nadal. Pris c:a 1300kr, ca hälften mot hemma.
Elektronikmarknaderna hade vi hört talas om men det var ändå svårt att tro det innan vi såg det med egna ögon: Ett antal kvarter med varuhus stora som Ikea - enbart fyllda med elektronikprylar. En våning bara datorer, en våning bara mobiltelefoner, en med kameror i ändlösa rader, en med bara nätverkstillbehör, en med bara verktyg osv osv. Och sedan likadant i nästa varuhus. Och även de lite ruffigare kvarteren bakom uppdelade på liknande sätt. En gata med bara lampbutiker, en med bara verktyg, en med bara kökselektronik... Med andra ord ett veritabelt eldorado för vilken prylgalning som helst.
Många timmar senare var vi åter tillsammans på vårt Guesthouse igen, och visade våra inköp för varandra.
Kvällen avslutades med Pizza (!) som omväxling, från en hämtbutik i kvarteren nedanför.
Dagens märkligaste händelse var ändå mötet med Ok-kyong.
Anders K var en kursare till Rebecka och Mats för 20 år sedan. Anders träffade Ok-kyong i Korea, gifte sig senare och de har bott i såväl Stockholm som London, men det var många år sedan vi senast hade kontakt. Så visar det sig att de nu bor i Seoul, bara några t-banestationer från vårt Guesthouse. Men att vi bland stadens över 10 miljoner invånare, skulle stöta ihop just här på "vår" station, och just idag... Sannolikheten måste vara i det närmaste obefintlig. Dags att börja köpa trisslotter...?
Kommentarer
Trackback
